Heimdall

Uppslagsorden ”Heimdal” och ”Heimdall” leder hit. För andra betydelser, se Heimdall (olika betydelser).
Heimdall öfverlämnar till Freya smycket Bryfing, en målning av Nils Blommér från 1845 i vilken Freja mottar Brisingasmycket.
Heimdall blåser i sitt horn Gjallarhornet på denna illustration från ett isländskt 1700-talsmanuskript.
Heimdal durch die neun Wellenjungfrauen emporgehoben av K. Ehrenberg. Heimdal föds på jorden för att sprida kunskap till människorna.

Heimdall (av heim med betydelsen "värld" och dallr med betydelsen "blomstrande träd") räknas som en av asarna i nordisk mytologi trots att han inte ansågs vara son till Oden. Av namnets etymologi kan man sluta sig till att Heimdall var en representant för världsträdet Yggdrasil och då Yggdrasil ofta antas ha varit en omskrivning för Vintergatan tror man att Heimdall var en himmelsgud. Gudomligheter med liknande karakteristiska drag finns även hos samer, samojeder, tunguser och eskimåer. Hans namn förekommer dock knappt i den norröna kulten men desto rikligare i nordisk mytologi.

Heimdall sägs vara son till "nio mödrar" som kan antas representera de nio världarna i den nordiska kosmologin. Enligt en annan teori skall han ha fötts ur havet och då är de nio mödrarna havsjätten Ägirs döttrar, vågorna.[1] Förklädd till Rig blev Heimdall också upphov till de tre samhällsklasserna.[2] Genom honom återspeglas sålunda den kosmiska ordningen i den världsliga. Då rig betyder konung på iriska förmodas denna myt ha influerats av keltisk mytologi.[3]

  1. ^ H R Ellis Davidson (2004). Nordens gudar och myter (3:dje tr). Stockholm: Norstedts förlag. sid. 128. ISBN 91-7263-170-8 
  2. ^ Rigstula i översättning av Erik Brate. Se prosainledningen.
  3. ^ Rudolf Simek, Dictionary of Northern Mythology, D.S. Brewer, 2007, s. 264 f. ISBN 978-0-85991-513-7

Heimdall

Dodaje.pl - Ogłoszenia lokalne