Gruppindelning av hundraser är grundad på släktskap och bygger även på den ursprungliga användningen av hunden, där även olika arbetssätt hos jakthundar bildar olika rasgrupper.[1][2] Internationella kennelfederationen Fédération Cynologique Internationale (FCI) fastställer rasgruppsindelningen och delar in hundraserna i tio olika grupper samt i sektioner under varje rasgrupp.[3] Gruppindelningen följs även av Svenska Kennelklubben (SKK) och Finska Kennelklubben (Suomen Kennelliitto, FKK/SKL), vilka dock inte tillämpar underindelningen i sektioner.[4][5][6] De nationella kennelklubbarna i Storbritannien, USA och Kanada är inte anslutna till FCI och tillämpar andra rasgruppsindelningar. Dessa klubbar har dock ett nära samarbete med FCI och avels- och utställningsutbytet är omfattande.[1] Den konkurrerande amerikanska kennelklubben United Kennel Club (UKC) har inget samarbete med FCI.[7]
1968-1994 tillämpades en särskild rasgruppsindelning av Nordisk Kennelunion (NKU), d.v.s. kennelklubbarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Dessa grupper var från början: Spetshundar, Drivande hundar, Fågelhundar, Brukshundar, Terrier, Vinthundar, Sällskapshundar och Dvärghundar.[2] Senare delades fågelhundarna upp i Stående fågelhundar och Apporterande hundar och Taxarna urskildes från de drivande hundarna.[8]
Tidigare använde även FCI en annan gruppindelning än idag (ursprungligen antagen 1965): Vallhundar, Vakt-, skydds- och brukshundar, Terrier, Taxar, Jakthundar för högvilt, Jakthundar för småvilt, Stående fågelhundar (utom engelska raser), Stående fågelhundar av engelsk ras, Övriga engelska jakthundar och Dvärghundar.[2]
Brittiska The Kennel Club (KC) delar in raserna i Hounds (drivande hundar samt sök- och spårhundar, inklusive vinthundar), Working dogs (brukshundar), Terriers, Gundogs (fågelhundar), Pastoral dogs (vallhundar), Utility dogs (sällskapshundar) och Toy dogs (dvärghundar).[9]
American Kennel Club (AKC) delar in raserna i Sporting dogs (fågelhundar), Hounds, Working dogs, Terriers, Toy dogs, Non-sporting dogs (sällskapshundar), Herding dogs (vallhundar) och Miscellaneous breeds (diverse raser i väntan på gruppindelning). AKC har även en kategori associerade raser som inte får registreras, men som får delta i AKC:s olika bruks- och jaktprov; Foundation Stock Service (FSS).[10]
United Kennel Club (UKC) är mer inriktad på bruksegenskaper än på utställningar. Den delar in raserna i Companion dogs (sällskapshundar), Guardian dogs (vakthundar), Gun dogs, Herding dogs, Northern breeds (spetsar), Scenthounds (drivande hundar) Sighthonds and pariah (vinthundar och urhundar) och Terrier. UKC har också en särskild grupp för hundraser som ännu inte är gruppindelade, UKC Bloodline Listing Service (BLS).[11]
Canadian Kennel Club (CKC) har samma grupper som AKC (med undantag för Miscellaneous och FSS) men erkänner delvis andra hundraser och fördelar dem delvis annorlunda mellan grupperna.[12]
Australian National Kennel Council (ANKC) är medlem i FCI men tillämpar en egen rasgruppsindelning. Den delar in raserna i Toys, Terriers, Gundogs. Hounds, Working dogs (vallhundar), Utility dogs (brukshundar) och Non sporting.[13]