Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.

Responsive image


Wernher von Braun

Wernher von Braun
Wernher von Braun på sitt kontor i maj 1964.
Yrke Ingenjör, Rymdforskare
Militärtjänst
I tjänst för Nazityskland Nazityskland
Försvarsgren SS
Land Tyskland Tyskland
Tjänstetid 1937–1945
Grad Sturmbannführer
Utmärkelser Riddarkorset av Krigsförtjänstkorset med svärd
Krigsförtjänstkorset av första klassen
Forskare
Institutioner Wehrmacht
Army Ballistic Missile Agency
Redstone Arsenal
NASA
Fairchild Industries
Handledare Erich Schumann
Doktorsavhandling Konstruktive, theoretische und experimentelle Beiträge zu dem Problem der Flüssigkeitsrakete
År 1934
Känd för Sitt arbete vid det amerikanska rymdprogrammet, samt utvecklandet av V-2 raketen.
Influerad av Robert H. Goddard
Hermann Oberth
Herman Potočnik
Priser Elliott Cresson Medaljen
Wilhelm Exner Medaljen
National Medal of Science
Personfakta
Födelsenamn Werner Magnus Maximilian von Braun
Född 23 mars 1912
Wirsitz, provinsen Posen, Preussen, Tyskland
Nationalitet Tyskland Tysk
Död 16 juni 1977 (65 år)
Alexandria, Virginia, USA
Dödsorsak Bukspottkörtelcancer
Begravd Ivy Hill Cemetery, Alexandria, Virginia, USA
Släkt
Frälse- eller adelsätt Von Braun
Far Magnus von Braun
Mor Emmy von Quistorp
Familj
Make/maka Maria Luise von Quistorp
Barn 3
Wernher von Brauns grav.

Den friherrliga ätten von Brauns vapensköld.

Wernher Magnus Maximilian, Freiherr von Braun, född 23 mars 1912 i Wirsitz, Tyskland, död 16 juni 1977 i Alexandria, Virginia, var Nazitysklands ledande raketforskare och mannen bakom de första lyckade uppskjutningarna av raketer i atmosfären. Han kallas därför ibland "rymdens besegrare". Han var 19371945 teknisk chef för utvecklingen av V-2-raketen, som i andra världskrigets slutskede användes av Tyskland mot Storbritannien.

Efter andra världskriget blev han tillfångatagen av den amerikanska armén, efter att hans bror Magnus von Braun, som kunde engelska, kontaktat amerikanerna. Efter krigsslutet fortsatte han sitt arbete i USA, till en början under internering. År 1955 blev han amerikansk medborgare och övergick till att leda USA:s utveckling av raketer för rymdprogrammet, bland annat Saturn I, Saturn IB och Saturn V (Raketprogrammet Saturn).


Previous Page Next Page