Vanadin

Vanadin
Nummer 23 Tecken V Grupp 5 Period 4 Block d
V ↓ Nb Titan ← Vanadin → Krom     [Ar] 3d3 4s2             23V                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	50,9415(1)[1] u
Utseende	Blå–silvergrå
Fysikaliska egenskaper
Densitet vid r.t.	6,0 g/cm3
– flytande, vid smältpunkten	5,5 g/cm3
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	2 183 K (1 910 °C)
Kokpunkt	3 680 K (3 407 °C)
Molvolym	8,32 × 10−6 m³/mol
Smältvärme	21,5[2] kJ/mol
Ångbildningsvärme	444[3] kJ/mol
Specifik värmekapacitet	489[4] J/(kg × K)
Molär värmekapacitet	24,89 J/(mol × K)
Ångtryck Tr. (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k Te. (K) 2 101 2 289 2 523 2 814 3 187 3 679
Atomära egenskaper
Atomradie	134 pm
Kovalent radie	153 pm
Elektronaffinitet	50,6 kJ/mol
Jonisationspotential	Första: 650,9 kJ/mol Andra: 1 414 kJ/mol Tredje: 2 830 kJ/mol Fjärde: 4 507 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Ar] 3d3 4s2
e− per skal	2, 8, 11, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	5, 4, 3, 2, 1, −1, −3
Oxider (basicitet)	(amfoterisk)
Elektronegativitet	1,63 (Paulingskalan) 1,53 (Allenskalan)
Diverse
Kristallstruktur	Kubisk rymdcentrerad (bcc)
Ljudhastighet	4560 m/s
Termisk expansion	8,4 µm/(m × K) (25 °C)
Värmeledningsförmåga	30,7 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet	5 × 106 A/(V × m)
Elektrisk resistivitet	197 nΩ × m (20 °C)
Magnetism	Paramagnetisk[5]
Magnetisk susceptibilitet	3,8 × 10−4
Youngs modul	128 GPa
Skjuvmodul	47 GPa
Kompressionsmodul	160 GPa
Poissons konstant	0,37
Mohs hårdhet	6,7
Vickers hårdhet	628–640 MPa
Brinells hårdhet	600–742 MPa
Identifikation
CAS-nummer	7440-62-2
Pubchem	23990
Historia
Namnursprung	Vanadis, ett gammalt nordiskt namn för den skandinaviska gudinnan Freja.[6][7]
Upptäckt	Andrés Manuel del Río (1801)
Första isolation	Nils Gabriel Sefström (1830)
Namngivare	Nils Gabriel Sefström (1830)
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Vanadinisotoper Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 48V {syn.} 15,9735 d ε 4,012 48Ti 49V {syn.} 330 d ε 4,012 49Ti 50V 0,25 % 1,4 × 1014 a ε β 2,208 1,037 50Ti 50Cr 51V 99,75 % Stabil
Säkerhetsinformation
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier GHS-märkning enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) GHS-symboler saknas
H-fraser	H?
P-fraser	P?
EU-märkning av farliga ämnen EU-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [8] Pulver: Brandfarlig (F) Irriterande (Xi)
R-fraser	R17, R36/37/38
S-fraser	S7, S26, S33, S37, S43, S60
NFPA 704 1 2 0
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Vanadin är ett hårt, metalliskt grundämne. Det har atomnummer 23 i det periodiska systemet och används främst i hårda legeringar t.ex. tillsammans med krom som ofta används i verktyg. Metallen är det 20:de mest förekommande grundämnet i jordskorpan (0,012%) och något vanligare än exempelvis nickel och koppar.