Val till Europaparlamentet | |||||||||||||||||||
Val till Europaparlamentet | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Område | Europeiska unionen | ||||||||||||||||||
Antal mandat | 720 (valet 2024) | ||||||||||||||||||
Valdagar | Torsdag till söndag vart femte år | ||||||||||||||||||
Valmanskår | Runt 350 miljoner | ||||||||||||||||||
Valdeltagande | 51,05 % (valet 2024) | ||||||||||||||||||
Valsystem | Proportionellt valsystem | ||||||||||||||||||
Valmetod | Varierar mellan medlemsstaterna | ||||||||||||||||||
Spärr | Max 5 % på nationell nivå | ||||||||||||||||||
Valresultat efter partigrupp | |||||||||||||||||||
(nuvarande)
|
Val till Europaparlamentet (EP-val), även kända som Europaval eller EU-val, är allmänna val som hålls vart femte år inom Europeiska unionen för att välja ledamöterna av Europaparlamentet. I valen gäller allmän rösträtt för alla unionsmedborgare som har uppnått en viss ålder, i regel 18 år. Möjligheten för unionsmedborgare att rösta i valen är en grundläggande rättighet enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Med runt 350 miljoner röstberättigade väljare är valen de största transnationella valen i världen och de näst största demokratiska valen till ett parlament. Europaparlamentet är unionens enda direktvalda institution och lagstiftar tillsammans med Europeiska unionens råd.[1] Det första direkta valet till Europaparlamentet hölls 1979. Det senaste ägde rum den 6–9 juni 2024 och nästa är planerat till den 7–10 juni 2029.
Utformningen av valen styrs av både europeisk och nationell rätt, vilket gör det möjligt för varje medlemsstat att i viss utsträckning utforma valen efter sina egna seder och bruk. Sedan valet 2004 måste röstsystemet dock vara proportionellt i alla medlemsstater. Eftersom medlemsstaterna har en tradition av att hålla allmänna val på olika veckodagar äger valen rum från en torsdag till en söndag. Varje medlemsstat får välja på vilken eller vilka av dessa veckodagar dess del av valet ska äga rum.
I valen röstar väljarna på de egna nationella partierna i respektive medlemsstat. Dessa partier kan genom att ingå i europeiska partier samordna sina valrörelser mellan medlemsstaterna. De valda ledamöterna av Europaparlamentet bildar i sin tur partigrupper efter politisk tillhörighet. Dessa utgör grunden för det politiska arbetet i parlamentet.