Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.
Svarta havet
- För andra betydelser, se Svarthavet
| Svarta havet | |
| Bihav | |
 Svarta havet, sett från en strand i Bulgarien.
| |
| Länder |  Ukraina,  Ryssland,  Georgien,  Turkiet,  Bulgarien,  Rumänien, Delvis erkänd stat:
|
|---|---|
| Floder | Donau, Dnestr, Dnepr, Don, Kuban, Kizilirmak |
| Djup | 2 245[1] m |
| Volym | 547 000 km³ |
| Area | 436 402 km² |
| Geonames | 630673 |
 | |
Svarta havet är ett bihav till Medelhavet, beläget mellan sydöstra Europa och Mindre Asien. Följande länder har kust mot Svarta havet (medurs med start i norr): Ukraina, Ryssland, Georgien, Turkiet, Bulgarien och Rumänien.
Svarta havet ingår i den pontokaspiska regionen, har en total yta på cirka 500 000 kvadratkilometer (inklusive Azovska sjön) och ett största vattendjup på 2 245 meter.[1] Det har förbindelse med Medelhavet genom Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna. Ett antal stora floder rinner ut i Svarta havet, inklusive Donau, Dnepr och (via Azovska sjön) Don.
Havet kallades av antikens greker Pontos euxeinos = "Det gästvänliga havet", vilket uppfattades som en eufemism för "det ogästvänliga havet". I själva verket var det en omtydning av dess äldre namn pontes axeinos där axeinos stammar från det iranska adjektivet axšaina som betyder svart eller blå.[2] Även på turkiska har havet motsvarande namn Karadeniz som bokstavligen betyder Svarta havet.
- ^ [a b] ”Svarta havet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svarta-havet. Läst 12 juni 2021. [inloggning kan krävas]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1012
Previous Page Next Page
