Kalcium |
|
---|
Emissionsspektrum |
Generella egenskaper |
---|
Relativ atommassa | 40,078(4)[1] u |
---|
Utseende | Silvergrå med en svagt gul nyans[2] |
---|
Fysikaliska egenskaper |
---|
Densitet vid r.t. | 1,55 g/cm3 |
---|
– flytande, vid smältpunkten | 1,378 g/cm3 |
---|
Aggregationstillstånd | Fast |
---|
Smältpunkt | 1 115 K (842 °C) |
---|
Kokpunkt | 1 757 K (1 484 °C) |
---|
Molvolym | 26,2 × 10−6 m³/mol |
---|
Värmevärde | −990 J/(kg × K) |
---|
Smältvärme | 8,54 kJ/mol |
---|
Ångbildningsvärme | 153[3] kJ/mol |
---|
Specifik värmekapacitet | 647,3[4] J/(kg × K) |
---|
Molär värmekapacitet | 25,929 J/(mol × K) |
---|
Ångtryck
Tr. (Pa)
|
1
|
10
|
100
|
1 k
|
10 k
|
100 k
|
Te. (K)
|
864
|
956
|
1 071
|
1 227
|
1 443
|
1 755
| |
Atomära egenskaper |
---|
Atomradie | 197 pm |
---|
Kovalent radie | 176 ± 10 pm |
---|
van der Waalsradie | 231[5] pm |
---|
Elektronaffinitet | 2,37 kJ/mol |
---|
Jonisationspotential | Första: 589,8 kJ/mol Andra: 1 145,4 kJ/mol Tredje: 4 912,4 kJ/mol Fjärde: 6 491 kJ/mol (Lista) |
---|
Arbetsfunktion | 2,87[6] eV |
---|
Elektronkonfiguration |
---|
Elektronkonfiguration | [Ar] 4s2 |
---|
e− per skal | 2, 8, 8, 2 |
---|
|
Kemiska egenskaper |
---|
Oxidationstillstånd | +2, +1,[7] −1[8] |
---|
Oxider (basicitet) | CaO (starkt basisk) |
---|
Elektronegativitet | 1 (Paulingskalan) 1,034 (Allenskalan) |
---|
Normalpotential | −2,84 V (Ca2+ + 2 e− → Ca) |
---|
Diverse |
---|
Kristallstruktur | Kubisk ytcentrerad (fcc)
|
---|
Ljudhastighet | 3810 m/s |
---|
Termisk expansion | 22,3 µm/(m × K) (25 °C) |
---|
Värmeledningsförmåga | 201 W/(m × K) |
---|
Elektrisk konduktivitet | 2,94 × 107[9] A/(V × m) |
---|
Elektrisk resistivitet | 33,6 nΩ × m (20 °C) |
---|
Magnetism | paramagnetisk |
---|
Magnetisk susceptibilitet | 1,9 × 10−5[10] |
---|
Youngs modul | 20 GPa |
---|
Skjuvmodul | 7,4 GPa |
---|
Kompressionsmodul | 17 GPa |
---|
Poissons konstant | 0,31 |
---|
Mohs hårdhet | 1,75 |
---|
Brinells hårdhet | 167 MPa |
---|
Identifikation |
---|
CAS-nummer | 7440-70-2 |
---|
Pubchem | 5460341 |
---|
Historia |
---|
Namnursprung | Från latin calx, "kalk".[11][12] |
---|
Upptäckt och första isolation | Humphry Davy (1808) |
---|
Stabilaste isotoper |
---|
|
Säkerhetsinformation |
---|
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich |
|
H-fraser | H261 |
---|
P-fraser | P231+232, P422 |
---|
|
R-fraser | R15 |
---|
S-fraser | S(2), S8, S24/25, S43 |
---|
|
SI-enheter och STP används om inget annat anges. |
Kalcium är ett metalliskt grundämne som har atomnummer 20 och kemiskt tecken Ca. Kalcium, som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller, är ett av de vanligaste ämnena i jordskorpan. Kalcium är viktigt för alla levande organismer och är den vanligaste metallen i en del djur.
Rent metalliskt kalcium reagerar med luftfuktigheten så att ett vitt lager av kalciumhydroxid bildas på ytan. I reaktionen bildas även vätgas.
- ^ Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights (2021). ”Standard atomic weights”. IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 28 juli 2022.
- ^ Norman N. Greenwood and Alan Earnshaw: Chemistry of the Elements. Butterworth-Heinemann.
- ^ Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
- ^ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente. S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
- ^ Manjeera Mantina, Adam C. Chamberlin, Rosendo Valero, Christopher J. Cramer, Donald G. Truhlar: Consistent van der Waals Radii for the Whole Main Group. I: J. Phys. Chem. A. 2009, 113, s. 5806–5812, doi:10.1021/jp8111556.
- ^ Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, volym 6: Festkörper. 2:a uppl, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, s. 361.
- ^ Krieck, Sven; Helmar Görls, Lian Yu, Markus Reiher, Matthias Westerhausen (4 februari 2009). ”Stable "Inverse" Sandwich Complex with Unprecedented Organocalcium(I): Crystal Structures of [(thf)2Mg(Br)-C6H2-2,4,6-Ph3] and [(thf)3Ca{μ-C6H3-1,3,5-Ph3}Ca(thf)3]”. Journal of the American Chemical Society. "131". sid. 2977–2985. doi:10.1021/ja808524y .
Vid Friedrich-Schiller-Universität Jena framställdes 2009 ett stabilt, om än extremt vatten- och luftkänsligt kalcium(I)-komplex (inverse sandwich), där kalciumet har det i stabila föreningar tidigare inte kända oxidationstalet +1.
- ^ Krieck, Sven; Görls, Helmar; Westerhausen, Matthias (2010). ”Mechanistic Elucidation of the Formation of the Inverse Ca(I) Sandwich Complex [(thf)3Ca(μ-C6H3-1,3,5-Ph3)Ca(thf)3] and Stability of Aryl-Substituted Phenylcalcium Complexes”. Journal of the American Chemical Society 132 (35): sid. 12492–12501. doi:10.1021/ja105534w. ISSN 0002-7863. PMID 20718434.
- ^ Chi, T.C.. ”Electrical Resistivity of Alkaline Earth Elements”. sid. 470. Arkiverad från originalet den 24 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140224154950/http://www.nist.gov/data/PDFfiles/jpcrd139.pdf. Läst 5 mars 2016.
- ^ Weast, Robert C. (ed. in chief): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990, s. E-129 – E-145. ISBN 0-8493-0470-9. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.
- ^ ”Calcium – Element information, properties and uses”. www.rsc.org. Royal Society of Chemistry. https://www.rsc.org/periodic-table/element/20/calcium. Läst 28 juli 2022.
- ^ ”Calcium”. www.etymonline.com. Online Etymological Dictionary. https://www.etymonline.com/search?q=Calcium. Läst 28 juli 2022.
- ^ [a b] Referensfel: Ogiltig
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet CLP_8160