Botanik

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Botanik (från grekiska βοτάνη, botanē, "bete", "örter", "gräs"^[1]) är vetenskapen om växter^[2][3], deras struktur, egenskaper och biokemi^[4]. Ämnet är en gren av biologin^[4][5]. Botaniken omfattar studier av 410.000 landväxter, inklusive cirka 391.000 arter av kärlväxter varav 369.000 är blomväxter, samt 20.000 bryofyter^[6]. Historiskt har även svampar och alger ingått i botanikens område.

Botanikens ursprung går tillbaka till förhistorisk tid^[4], då människor lärde sig att identifiera och odla växter med ätliga, giftiga eller medicinska egenskaper. Under medeltiden anlades klosterträdgårdar med medicinalväxter, vilket ledde till etableringen av de första universitetsanknutna botaniska trädgårdarna på 1500-talet, som den i Padua^[7][8]. Dessa trädgårdar bidrog till utvecklingen av växttaxonomin, som kulminerade i Carl von Linnés binomiala nomenklatur år 1753^[4].

Modern botanik är ett tvärvetenskapligt fält som inkluderar studier av växtens struktur, tillväxt, reproduktion, biokemi, ekologi^[4], evolution^[4] och systematik^[4]. I vår tid ligger ett särskilt fokus ligger på molekylär genetik och epigenetik. Botanisk forskning har praktiska tillämpningar inom jordbruk, skogsbruk, hortikultur och miljöförvaltning samt i utvecklingen av livsmedel, läkemedel och material^[4]. Botanikens betydelse ökar i takt med att klimatförändringarna påverkar ekosystemen och behovet av att bevara den biologiska mångdfalden för framtida hållbarhet blir allt mer kritiskt^[9].